Från betor till RME
på Gotlandsgård

Clas Jacobsson använder sin rapsolja till smörjolja och kedjeolja.

— Raps har potential. Sockerbetorna har gjort sitt. Slutsatsen verkar självklar för Clas Jacobsson på Hässelby gård i Linde på Gotland. Fram till år 2006 odlade han betor, år 2007 gick han över till raps. Nu laborerar han med pressning av oljefrö, och planerar för RME-produktion till gårdens maskiner.

— Jag har inte lagt ner en krona på det här, säger han, där han står i gårdens gamla snickeri som håller på att byggas om till oljepressningslokal. Jag gör det bara för att det är kul, och för att vara beredd när det vänder. För det gör det. Frågan är bara när.

Det är energiprisernas vändning han väntar på. Men när priserna på olja och diesel svänger så snabbt och oförutsägbart, kan man inte lägga ner för stora pengar på en RME-anläggning, menar han. I fjol när dieseln kostade nästan 9 kr/liter, verkade utvecklingen lovande för RME-produktion. Nu är dieseln nere i 8 kr/liter.

12 hektar raps

Clas Jakobsson

Själva oljepressningslokalen ligger på hans föräldrars gård, en gammal välbehållen, vitrappad Gotlandsgård från 1600-talet. Själv bor han med sin familj på gården intill. Runt omkring, så långt man kan se, vajar fält med skördemogen korn. Inklusive arrenden har han totalt 200 hektar åker – en stor yta med Gotlandsmått mätt – varav 12 hektar med raps. Dessutom har han köttdjursuppfödning med 50 amkor.

Clas Jacobsson kör in 2 ton rapsfrö åt gången i oljepressningslokalen med en hjullastare, matar fröna med hjälp av ett egentillverkat vacuumsystem fram till en tills vidare lånad oljepress. Rapsoljan samlar han i ett kar. Restprodukten oljepresskakan hamnar i ett annat kar. Den utfodrar han tjurarna med.

Rapsoljan samlas i ett kar. I bakgrunden den orangefärgade oljepressen.

Pressa året runt

Han vill kunna köra pressen året runt, och för detta krävs minst 15 plusgrader, vilket betyder att han måste isolera lokalen. Sedan ska han dra en kulvert från den fliseldade värmecentralen. Flisen från den egna skogen används i dag för att värma boningshuset.

Han använder oljan till smörjmedel och kedjeolja till gårdens skördetröska, motorsåg och maskiner. Det fungerar lika bra som mineralolja, och är miljövänligt dessutom, påpekar han. 

— Men när energipriserna stiger är jag beredd att köra igång RME-produktion med kort varsel, säger han.

Hälften RME

Då tänker han köra spannmålstorken på RME, och blanda 50 procent RME i dieseln till gårdens maskiner. Det klarar maskinerna om man bara byter motorolja lite oftare, säger han.

Han ser två alternativ. Antingen kör han rapsoljan till någon storskalig RME-producent och tar sedan tillbaka RME till gården. Eller så köper han en liten småskalig RME-processor. Han visar en modell för 48 000 kr från en nätbutik. En högst acceptabel investering för den som har en bränslekostnad på 250 000 kr/år. 

— Dessutom finns det flera lantbrukare härikring som är intresserade av att vara med på en liten RME-processor, säger han.

Intresset för bioenergiproduktion är ganska stort bland Gotlands lantbrukare, tycker han. Något som understöds av LRF, Hushållningssällskapen, länsstyrelsen, ett antal banker m fl, som tillsammans har tagit fram studiematerialet Framgångsrik växtodling på Gotland. Ett antal cirklar har redan hållits. I höst blir det flera. Clas Jacobsson ska leda några av dem.

Växtodlaren som energileverantör
delrapport inom projektet Framgångsrik växtodling - ett studiematerial för ökad lönsamhet hos de gotländska bönderna. Anmälan till studiecirklar i ämnet kan göras via gotlands.lf@lrf.se