RAKORAF provtagnings spjut. Är helt omodern för att ta representativt prov.
RAKORAF Core Sampler - for any flowable products 

Det är här bondens lön bestäms och det får inte slarvas till av Lantmännen.

Eftersom Lantmännen inte kan ta ett  represenativt prov på spannmålslass. ( enbart 3 till 10 gram på exempel 35 ton vid inleverans till Lantmännen) ska de inte klassa ned havre till bara 50 öre på så dåliga underlag. Förödande för den enskilda bonden, Inget övrigt EU land gör detta.

PROVTAGNING klarar inte att hantera DON deoxynivalenol eller något annat prov som lantbrukare lämnar till Lantmännen? Uråldrig teknik! Går möjligen att användas som regnmätare men inte provtagare för spannmål för yrkesfolk. År 2014 ser det lika ut, ingen åtgärd till det bättre. Jeppsson på Lantmännen har trott att det tas snabbtest på don före tippning.

Sätt ett mätglas på Rakorafen så kan man se hur mycket det regnat under natten och dagen . Där fungerar den utmärkt som regnmätare.

Jag var tvungen att tala om för Mikael Jeppsson att det tas inte något snabbtest 2014 och aldrig tagits i Kumla

Mikael Jeppsson, chef Handel - Lantmännen Lantbruk

http://lantmannen.se/omlantmannen/press--media/pressbilder1/portrattbilder/mikael-jeppsson2/

 

 Att havren med höga och låga halter DON blandas i samma silo.strax före mötet i Kumla .2014 visste inte Mikael Jeppsson

Handeln klarar inte att hantera DON deoxynivalenol och andra axfusarioser varor idag vid skördeleverans. Lantmännen har inte verktyg för att hantera provtagning.

Att vara lantbrukare är ett yrke. Lantmännen måste respektera att spannmålsprovet inte blir ett lotteri.

Vilket annat yrke skulle tolerera att lönen är ett lotteri. Det finns teknik men Lantmännen struntar i detta. Att ta rättvist prov på DON i havre är viktigt. Minst 3 analyser per lass och ett medeltal av summan för att öka säkerheten. 

Ingen snabbtest av DON före tippning görs. Allt blandas i samma silo. Inget bra sätt för Lantmännen vid försäljning. Lantmännen är slarviga i detta avseende
Lantbrukare måste kunna avgöra om man vill tippa eller åka hem med lasset. Inte riskera att bara få 30 till 50 öre kg. om DON överstiger 8000 ppb.

Nu måste Lantmännen införa bättre provtagning i flöde, Det är ett måste för att få bättre provtagning i framtiden. Provtagning är viktigt idag. Inte ta provet i ösregn som kan förekomma idag. 

Se hur det går till idag vid KUMLA silon. http://www.oilpress.com/don-provtagning-ej-klar-2011.htm

Se film hur det ska gå till http://www.youtube.com/watch?v=K7MDFVGdEPI  Ingen Rakoraf visas i filmen. Filmen visar vilket lotteri det är. Det är mycket svårt att ta prover på spannmål. Kärnorna flyttar sig och det är inte en homogen vara. Vissa tester inget gift och vissa tester mycket gift. Prov i flöde är ett måste för att gå vidare.  5 minuter inne i filmen förklaras hur svår provtagningen är. Varför blundar Lantmännen för dessa problem .  En analys på 8050 ppb DON på 35 ton blir 50 öre kg minus avdrag mm . Bonden får då inte mer än 35 öre kg. Att prata med Lantmännen har vi gjort . Alla de som har ansvaret har varit oförstående för detta problem  . Vissa har slutat typ Monika Lekander  Per Strömberg Charlotte Elander har ej  tagit del av problemen.  Alla tycker att det inte är något problem hos Lantmännen .  Jag tror säkert de skulle bli medvetna om de själva skulle drabbas av 2 lastbilslass på 70 ton för 35 öre kg .

I ett parti på 40 ton kan det finnas allt mellan 200 till 20000 DON ppb. Beroende på om utsädet grott vid olika tidpunkter. Vissa utsädesfrön gror olika och mognar olika och får regn på sig vid blomningen. På samma fält kan det vara grönskott och mogna olika beroende på många faktorer.  Ingen vet med säkerhet vad toxinerna  beror på .

Provutrustning Rakoraf som står ute i regn, kondens, dagg, blåst, kyla, snö, hagel mm.

Rakoraf går inte att göra rent efter att ett prov tagits. Den mänskliga faktorn är stor med nya medarbetare som kommer när skörden börjar Augusti 2011. Det måste tömmas och rengöras så allt är klart till nästa lantbrukare som kommer.

Man ska veta att lantbrukare har detta att få fram havre Gryn som yrke och de lever på att få rätt betalt.

Som det nu är så fungerar inte rättvisan. Allt från Gryn till foder och sämst bränslekärna på 50 öre det blev 1: - efter protester hösten 2011

LRF Landsbygdsdepartementet Jordbruksverket Lantmännen måste ena sig om att vi får vänta med att införa DON som parameter för betalning. 2011 är inte möjligt att klara. Mycket arbeta återstår för att klara en rättvis provtagning för den svenska foder och livsmedelindustrin. Inget annat EU land tar DON halter som avräkning grundande till bränslekärna med 50 öre /kg

Provtagningsutrustningen Rakoraf går ej att göra rent efter att ett prov tagits.

Sug och tryckfläkt som är omöjlig att rengöra efter varje prov. . Exponerad för dagg, kondens  och regn

Behållare som inte går att rengöra efter varje prov. I alla behållare bildas fukt. Skillnaden i temperatur mellan behållare och luften bildar fukt.

 

 

Slangar hänger och även skarvade slangar som det är svårt att rengöra. Stor risk för blandsäd. Ev. Fukt och vatten lägger sig i botten på slangarna. Ev. kan smuts ligga kvar under många timmar med följd att det blir för hög vattenhalt på provet. Tunga frön som vete och ärtor och stora ogräsfrön har lättare att ligga kvar i böjarna. Kondens och fukt kan samla sig och stora flak kan lossna och följa med i analysprovet. Med denna metod blir aldrig analysprovet  det riktiga..

Ni kan se att det är en rörskarv på bilden. På insidan av slangen blir det ett en förträngning som fuktigt damm samlar sig och lossnar när det blir rörelse i slangen. 

 

 

 Röret har en led som gör att spjutet ofta vrider sig till  en ytterkant till sidorna av lasset.
Spjut att sänka ned i spannmålsvagn som dryper av vatten när det regnar. På sidorna är det alltid mycket boss och skräp som är lätta och samlar sig där.
 Tas provet där så blir det mycket sopor  i % och därmed sämre betalning. All utrustning står ute året om.

 

Med denna provutrustning Rakoraf blir alla prov sämre än det borde vara och därmed sämre betalt till jordbrukaren.

När Lantmännen själv säljer spannmål  används inte denna provtagning vid försäljning. . Det är bara för bönder som ska använda denna utrustning när de säljer till Lantmännen. Tydligen är det inte så noga då.  Över 8000 µg/kg ppb blir det bara 50 öre kg minus avdrag . ibland får man bara 30 örer .

 

Enligt Branschrekommendationer  Fusarium – ett handelsperspektiv

För så rättvisande provsvar som möjligt är av synnerlig vikt att provet är så representativt som
möjligt. .
Hur gör man provet är det för bondens bästa eller för branschen,

Fusariumorsakade mykotoxiner, i första hand Zeralenon (ZEA), T-2 och HT-2.

Ju sämre prov Lantmännen tar (kondens, prov i analysapparat cirka 3 gram) mindre betalt till bonden.

 

Havre kärnor som är infekterade med DON flyttar bara på sig när man blandar. De kan lika gärna hamna bredvid några andra kärnor som är infekterade eller inte. Det är inte vatten vi blandar. Vid nästa provtagning kan det bli både sämre eller bättre. Det är slumpen som avgör om det blir godkänd vara eller inte. Se filmen om hur svårt det är att ta ett bra prov

Detta beror på provtagningen. Det är för litet prov som tas, endast 5 gr  100 till 150 st. kärnor.

c)      Bränslekärna- vara som har ett DON-värde över 8000 mikrogram/kg  (µg/kg.) ppb

b)      Foderhavre- vara som förutom grundläggande kvalitet har ett DON-värde på mellan 
      1751 och 8000 mikrogram/kg ppb

a)      Grynhavre- vara som förutom grundläggande grynhavrekvalitet har ett DON-värde på 
       högst 1750 mikrogram/kg.
 ppb

 

Det är ett dåligt synsätt mot sina medlemmar att behandla yrkesfolk som gör sitt bästa för att odla fram en bra vara till industrin i Sverige.

När man inte klarar provtagningen på ett rätt sätt ska man låta bli . Det är att lura bönderna.

Att sätta ett tak över provtagningsplatsen  borde vara enkelt. Så att inte hela utrustningen blir genomvåt vid regn. 

Många lantbrukare väljer att åka iväg med spannmålen  när det inte går att tröska vid regnväder. Detta för att spara tid. 

Detta är min åsikt, jag förbehåller att jag kan ha bedömt detta fel, och  om jag blir överbevisad att jag har fel tar jag tillbaka mitt synsätt att denna provtagning inte uppfyller en rätt bedömning på råvaran till foder  och livsmedels industrin i Sverige.

 

 

Testa DON på fälten före skörd.

2010 hittade man DON halter som var höga. 2011 kom Lantmännen på att alla lass ska kontrolleras. Inget EU land gör så.   Varje prov kostade bonden över 500: -SEK

Eurofins blev överhopade med DON tester. De hade inte tränat för så många tester. Så fort de såg ett högt värde på 100 kärnor blev det till avräkning.

Sedan år 2012 hade de lärt sig att det var svårt att ta prover. De tog då fler prover från samma lass och då visade det olika värden. Då tog de bort det störta och lägsta och gjorde en bedömning. Plötsligt var det inte så mycket som blev bedömda för bränsle.

År 2013 blev det ej något problem med DON till bränslekärna.

Gör en bedömning före skörd hur stort problemet är för DON runt Lantmännens upptagningsområde. Visar det sig att DON problemet inte är något problem kan man spara alla kostnader för snabbtest och analystagning. Det vore en bra lösning för 2014 års skörd.

 

 

Här kommer en idé att förbilliga spannmålsmottagning. Och få en säkrare provtagning. 

Ett prov med kanske 10 olika prover med ett medeltal som automatiskt testar vattenhalt och det viktigaste för beräkning till betalning.   Ett medeltal av alla dessa prover ger säkrare prov än idag . Det är inte vatten vi testar utan spannmålskärnor. Som växer olika på ett fält. Vissa kärnor gror fortare och vissa hamnar i torr jord och gror senare. Vissa för regn eller dagg vid mognaden vissa inte. Det är ingen homogen vara som vatten att testa.   

EXEMPEL PÅ EN VISION:

Du kommer till Lantmännen i Kumla

Du registrera dig som lantbrukare före du kör upp för invägning. Med en streckkod som innehåller allt som ska registreras namn samtidigt som du visar för en kamera vilken sort du har med dig . Exempel havre. Det ska stämma .En automatisk  röst frågar om det stämmer . Du ska då säga ja om det är riktigt. . Ingen personal vid vågen 

En skylt talar om att det är "ditt namn och vara Havre och du kör upp på vågen. När dina hjul står på vågen (sensorer) blir det Rött . En skylt talar Vägning utförs vänta".

En skylt talar om. "Vägning klar 12 578 Kg kör till tömgaller Nr: 2 Havre"

En skylt talar om att "ditt namn och vara Havre" var god att köra fram och tippa ” Du kör fram till gallret och när din första vagn kommer fram till rätt plats på gallret visas "stopp på en skylt Tömning kan ske” En plåt eller kopp fångar upp varan under den tid du tippar. En skylt frågar om det är tippat Du trycker på en knapp. Vill du tippa nästa lass tryck Ja. Eller färdig.

Nu transporteras provet till en automatisk förpackningsmaskin som har 10 olika fack i samma påse. Med etikett och förvaras kallt i väntan till provanalys.

Av alla 10 proven tas och ett medelvärde bildas. för grundande av betalning.

Du kör nu fram till kön och registrerar dig för tömning. En skylt kommer fram som talar om ”Ditt namn och Vara kör fram för tomvägning” Du kör fram till vågen och en skylt talar om att alla dina hjul står på vågen. Inga hjul utanför. En skylt talar om. Tomvägning utföres vänta. nästa skylt talar om. Tack för leveransen, Lantmännen önskar dig välkommen med fler lass. Allt klart. Du vet att du kan köpa olja just nu till bra pris av Lantmännen. Ta det försiktigt på vägen. Hej "

Alla informationer på alla skyltar kan lätt programmeras om. Reklam information öppettider Priser för Lantmännen kan komma fram på samma skylt . 
FÖRDELAR:

Ingen personal för vågen och provtagning. Stor kostnad för arbete med att sköta bemanning försvinner. Att inskola personal som inte vet vad spannmål är. Enbar personal för övervakning för att sköta silon. 
Ingen Rakoraf behövs inga datorer som kan bli stulna i "vågkuren"
Enbart en våg med sensorer för hjulen och övervakningskamera. Och Skyltar behövs Sensorer Skyltar (typ hos bilprovning) monteras . En suganordning monteras under gallret med sensorer och skyltar. Lantbrukare är inte några som vill lura. Om det uppdagas via övervakningskamera att någon fuskar ska det vara kännbara straff.
I de allra flesta fall är det någon annan bonde som ser att det inte gått rätt till som slår larm. . I nuläget så tittar personalen knappt ut genom fönstret var traktorn står på vågen.
Detta kontrollsystem kan byggas in.  

Allt övervakas med Övervakningskamera och Skype teknik för kommunikation. . Man kan både tala med en operatör om lantbrukaren vill fråga något. Denna operatör kan finnas någon annanstans.

Detta är en önskan att det blir en ändring till ett modernt och säkert system. För att nå dit måste man utveckla och göra en prototyp. När systemet är utprovat och testat i verklig miljö. Kan detta system monteras på 100 talet mottagningssystem i landet

 

 

Jag skördade 2011-08-12  och 2011-08-13 

Mogen och fin färg  Nit 1,2 till 1,3   Skördat på samma fält .

Exempel från verkliga livet. Så kan det slå .

Direkt leverans till Kumla  2011-08-13 och 2011-08-14 

Resultat

Datum         Insedel/              Vikt               Nit     Vattenhalt vid skörd och leverans        DON

2011-08-13    82513069           10240            1,3        18,1                                                     2700

2011-08-13    82513090           12920            1,3        17,6                                                     6700

2011-08-14    82513172           11240            1,3        16,7                                                   10800          ( cirka 35 öre Kg )

2011-08-14    82513189           10800            1,2        16,5                                                     3700

 

Alla lass är blandade i en stor silo hos lantmännen  . Slår man i hop alla blir det ett medeltal på cirka 5900 Don ppb  allt klart godkänt för foder.

Men det förstår inte Lantmännen. Vår egen förening . Vad kallas ett sådant sätt att behandla en lantbrukare?.

 

Hur går kontrollen till?

Den mest omfattande kontrollen görs i spannmålshandeln. Kontrollen sker vid inleveranser av spannmål. Man undersöker om spannmålen uppfyller de krav som finns för livsmedelsändamål. Om den inte gör det kan den gå till djurfoder eller bränsle. Under 2011 har man sett höga DON-halter i havre och därför kontrolleras 100 procent av havreleveranserna. Även i nästa led i livsmedelskedjan, som är kvarnarna, tas stickprov. Så skriver livsmedelsverket som lurar konsumenterna att det fungerar, men så är inte fallet.

Det testas som ett lotteri,. I samma spannmålslass kan det finnas över 8000 ppb som inte denna provutrustning kan se. Detta är ett hyckleri och vilseledande marknadsföring av branschen. Det är vi lantbrukare som är syndabocken via ett lotteri. Jag kan tänka mig att 99 % av leveranserna  hittar inte provutrustningen de kärnor som är för höga .
Men den 1 % som haffas är det synd om som lantbrukare. Lantbrukaren rår inte för att Sverige är det enda EU land som ger bonden över 8000 don ppb 50 öre kg.

Grundpriset är 50 öre kg för bränslekärna . Lantmännen är stenhårda på det . Vi bönder är trötta på att bråka för att få upp priset som vi fick 2011 till 1:- Kg men har sedan gått tillbaka till 50 öre kg . Det blir bara bråk . Ta bort denna parameter som alla övriga EU länder gör . Det finns bara livsmedel och foder. vid parameter DON i övriga EU länder

 

www.oilpress.com/Lantmannen-styrelse-lyssnar-ej.htm  Lantmännen styrelse lyssnar ej på bondens behov på gårdarna

Motion från Bengt Jonsson till Lantmännen 2014

Motions svar från Lantmännen  2014  Är det sant att Rakoraf är bra provtagare?. Är det sant att Lantmännen klarar av att sortera bort DON ? 
                                                          Är det sant att   kvalitetsarbetet  är bra när man blandar för höga med låga halter don i samma silo?
                                                          Är det sant att  kvalitetsarbetet är bra när mottagning sker till siloanläggningen utan sorteringsanalys och därefter
                                                          sker kvalitetssortering batchvis i silon. Är det möjligt? . Man kan fråga sig hur mycket blir till energigröda och till
                                                          vilket pris säljer man havren.
                                                          Deta är frågor som man inte får svar på. Är inte detta något som bonden vill ha svar på när han får ett pris på 50 öre
                                                           minus alla kostnader ett pris om kan gå ned till 10 öre kg i avräkning .  Man frågar sig varför Norge inte har samma
                                                           syn på hanteringen av priset .  Det tar 15 år att tjäna in detta låga pris som sker i Lantmännens tombola

                                                           Enligt Hans Stokke är det 15% risk att få över 8000ppb  enligt vissa tester                  


 
Hälsning Bengt Jonsson. 019-228005  www.oilpress.com sales.oilpress.com