Här följer ett brev om linolja

Written by Henrik Persson on 10. March 1999 at 21:49:10:

In Reply to: Re: Ang linoljor... written by janne Eriksson on 21. January 1999 at 19:15:18:

Hejsan.
Tänkte lägga mig i diskussionen om linoljor lite grand. Ämnet kanske redan är utagerat för er del, men det
kommer kanske på tapeten igen, inför våren.
Janne pratade om en gammal myt att röta skulle trivas i linoljebehandlat trä. Det är väl så att röta trivs i trä när
temperaturen är den rätta (mer än 7-8 grader) och när fukthalten är hög (över 20%). Förutsättningarna för att
detta skall kunna ske är ju ganska goda i en båt som ligger i sjön. Linoljans funktion i sammanhanget är att mätta
upp mellanrummet mellan virkets fibrer, så att vatten inte kan absorberas av virket. Det är för denna
"impregnering" man vill ha den råa linoljan, vars molekyler inte sitter ihop med varandra, utan lätt kan ta sig in i
träet. Ju mer olja man lyckats mätta virket med, desto mindre blir risken att vatten kan tränga in i det, och desto
mindre är följdaktligen risken för att röta skall uppstå. Röta är egentligen en svamp som finns i så gott som allt
virke. Dess mycel utvecklas vid rätt livsbetingelser (ju fuktigare och ju varmare, desto fortare går det) och
svampen lever på att KÄKA lignin, det "bindemedel" som håller ihop träets fibrer vid varandra.
Den råa linoljans fria molekyler binds till varandra när man värmer oljan. Ju längre man värmer den, desto fler
molekyler kopplas till varandra. När den råa linoljan värmts till ca 140 grader i ett antal timmar, och sickativerats
(tillsatts torkmedel) och sedan svalnat, då har man fått "kokt linolja". Egentligen har den aldrig kokat, det gör den
först vid 280 grader. Kokt linolja är alltså rå linolja som värmts upp en längre stund och ibland fått luft blåst
genom sig samtidigt, i en slags för-torknings-process.
Vad man kan göra för att försäkra sig om att den råa linoljan verkligen skall tränga så långt in i virket som möjligt
(och sedan hålla sig där så länge som möjligt) är att värma den samtidigt som man penslar på den. Lämplig
temperatur är 150 grader och detta brukar man få på tvåans värme på en elplatta. Det är inte förrän oljan svalnar
som molekylerna kopplas till varandra. Medan den rå linoljan fortfarande är varm har den vida bättre
inträngningsförmåga än kall rå linolja. Har testat detta själv. Dessutom så sker en viss s.k. polymerisering när oljan
svalnar, så långt in i virket som möjligt. På detta vis slipper man använda terpentin, och man får en bättre mättning
av virket med olja, och man får en bättre torkning av den rå linoljan.
Sedan är det fortfarande en god idé att slutstryka någon eller några gånger med kokt linolja, som skall torkas av,
precis som Janne påpekade.
Hoppas allt går väl med båtarna.
Hälsningar,
Henrik Persson
Henrik Persson Färg
Mjörnsäter Lövekulle
441 44 ALINGSÅS
fax 0322-611418
tel 0708-626300
henrik.persson.arkitekt@telia.com
Henrik Persson:
> Alingsås 990509
>
>

> -----Ursprungligt meddelande-----
> Från: Skeppsta Maskin <skeppsta.maskin@mbox200.swipnet.se>
> Till: henrik.persson.arkitekt@telia.com <henrik.persson.arkitekt@telia.com>
> Datum: den 1 maj 1999 19:20
> Ämne: Linolja
>
>
> >Bengt Jonsson 990501
> >Hej. Henrik
> >
> >Läste ditt svar på internet om linolja för båtar.
> >Du formulerade dig bra i ämnet bra text.
> >
> >Önskar få använda ditt brev på min hemsida om linolja
> >http://www.oilpress.com/linolja.htm
> >Jag vill använda brevet i sin helhet med ditt namn och telnr.
> >
> >Önskar få ditt medgivande.
> >
> >En fråga kokpunkt 280 grC som du skriver.?
> >Flampunkten på linolja är 320 grC
> >Kokpunkten brukar vara mycket mer kanske det dubbla.
> >
> >> >
> >Hälsningar Bengt Jonsson  www.oilpress.com
> >
> >

Svar till Bengt Jonsson från Henrik Persson

> Angående kokpunkt för linolja: det är egentligen fel att tala om "kokt" linolja. Man värmer oljan så att dess fettsyremolekyler polymeriseras, alltså binds samman till varandra, i varierande grad.
>
> Det talas ju mycket om mättade, enkelomättade och fleromättade fetter i maten vi äter. Linolja är byggd på samma sätt som matolja, olivolja och allt vad det är. Linoljan har tre primära fettsyror. De är enkel-, dubbel- respektive trippel-omättade. Ju längre man värmer en rå linolja, desto fler bindningar uppstår mellan dessa omättade dubbelbindningar som finns mellan kolatomerna i fettsyramolekylen. Det är denna process som kallas för polymerisering.
>
> Om man värmer oljan länge vid hög temperatur (250-280 grader) och i vacuum, så skapar man standolja, en högpolymeriserad linolja. Den är trögflytande som sirap och ger hög glans vid endast en liten iblandning i linoljefärger. Fettsyramolekylerna i standolja är sammanbundna i långa kedjor, stora nog att oftast inte kunna tränga in i trä - i alla fall inte i någon högre grad. Den bygger starka och sega skikt. Standolja som ingrediens i linoljefärg skall alltså endast användas i en slutstrykningsfärg, aldrig i en grundfärg och helst inte i en mellanstrykningsfärg.
>
> Om man värmer oljan under kortare tid vid 130-150 grader och antingen 1. blåser en luftström genom den eller 2. tillsätter torkmedel till den - då får man vanlig s.k. kokt linolja. Denna olja har genomgått en viss polymerisering, men inte mer än att den fortfarande tränger in i trä. Den bygger dock mer skikt än rå linolja. Den står också emot sol och regn längre än rå linolja. Risken att den flagnar istället för att vittra bort är större än med rå linolja, helt enkelt beroende på att den bygger skikt.
>
> Du får gärna använda mitt brev i sin helhet på din hemsida.
> Nämn gärna min småskaliga tillverkning av linoljefärg. Jag har ingen färdig färg "på hyllan" utan anpassar varje färgbehandling till huset som skall målas. Detta kanske behöver en liten förklaring:
>
> En tätvuxen, hyvlad fasadpanel bör inte strykas med samma sorts linoljefärg som till exempel en porös, finsågad brädfodring. Det luftiga, sågade virket suger mycket mer olja och tar även i viss mån in grundfärgens pigment i virket. En sådan panel behöver en fet färg, med mycket olja och inte så mycket pigment. Den täta, hyvlade panelen absorberar däremot inte lika mycket olja och måste därför ges en behandling med magrare färg, alltså med mer pigment och mindre olja, samt mer terpentin för att hjälpa färgen tränga in i virket.
>
> Vi hörs.
>
> Varma hälsningar,
>
> Henrik Persson
> Mjörnsäter Lövekulle
> 441 44 ALINGSÅS
> tel/fax 0322-611418
> mobil 0708-626300
>
>
>